På slak lina

Det första som dyker upp i huvudet när jag tänker på att hantera hotsituationer på ett balanserat sätt är amerikansk krishantering. Amerikaner kan ju det där med att bygga timmerstugor ute i vildmarken, hamstra mat, vapen och ammunition och bedöma hur allvarliga hot verkligen är. Så, efter en snabb sökning på “Swine flu” (observera stor bokstav då detta monster borde personifieras) så hamnar jag på Nitro-Pak och American family safety, två avslappnade alternativ för den som vill vara beredd när framtiden kommer.

Här finns allt från frystorkad glass i tusenpack för 3.990 dollar (just nu nedsatt till endast 1.670 dollar), kartor över USAs samtliga kärnvapenbaser, personliga evakueringsdräkter och frystorkad mat, modell stor-stor-storpack, med namn som Mountain House “Dinner Entree-Pak”.

Jag har nu lagt in en beställning och anmält mig till deras nyhetsbrev Swine & Bird Flu NEWS Updated Every 5min. Vad har du gjort?

Jag har precis ägnat en timme åt att läsa på om svininfluensan, och det ska jag säga er, att den är fan inte att leka med. Därför tänkte jag införa det som i tidningsvärlden antagligen kallas för “tokrubrik”, ni vet en sån där som Aftonbladet och Expressen alltid sätter in när något är extra viktigt att veta.

Aftonbladet och Expressen skriver under sina stora svarta “tokrubriker” att 2180 personer nu har dött av svininfluensan. Jag provade att med miniräknare räkna ut hur många procent det är av världens befolkning genom att dela 2180 med 6 miljarder och fick svaret 3.6333333E-06 vilket måste betyda att det är sjukt vanligt att dö av den sjukdomen.

SvD skriver att Första vågen ebbar ut i England vilket borde betyda att det nu finns en folktom ö därute i Atlanten.

Totte, 5 år, har meddelat att han numera vill bli kallad för Rockaren. Som en del av hans nya image så är radiokanalen Rockklassiker det enda som spelas i hans rum förutom julskivans första spår “Jingel bälls hör dens dingelidång”.

Sweden social web camp (#sswc) får inte finnas med på Wikipedia på grund av att det är ett event som aldrig omnämnts i utländska tidningar och därmed inte är relevant.

Ja, ja… omnämnts i utländsk press har ju säkert leken ‘Sanning, konsekvens eller procent’ gjort även om det är en lek som aldrig riktigt slog. Wikipedia beskriver leken så här:

“En mindre känd variant av sanning eller konsekvens är “sanning, konsekvens eller procent”. Leken går ut precis som vanligt, men om den svarande väljer “procent” ska den personen svara helt ärligt på hur många procent han eller hon skulle sätta som betyg på någonting. Exempelvis kan man få frågan “hur många procent är du kär i Per?” och man måste då förstås svara ärligt. Det är alltså i princip samma sak som att välja “sanning” och kan vara en stor anledning till varför varianten inte har spridit sig.”
Wikipedia

Under min tid med bloggen Sanningen måste fram fick jag en hel del kritik för att jag förde fram absurda åsikter som spädde på fördomar mot partier som har en kristen värdegrund och kristna. Därför ska jag ärligt erkänna att jag allt som oftast blir upprymd av något som bara kan förklaras med skadeglädje när jag läser den kristna tidningen Dagens artiklar. Skadeglädjen byts i och för sig alltid ut mot en olustigare känsla varje gång jag kommer på att tidningen inte är på låtsas utan visar på att det jag försökte spetsa till faktiskt existerar och är absurdare än något jag någonsin lyckades dikta upp.

Under alla artiklar på Dagen kan läsaren genom känsloknappar visa vad just han eller hon känner för det som artikeln tar upp. Ett nydaterat exempel är artikeln om att någon ännu en gång har försökt att tända eld på en moské i Strömsund och 27 % av de som tryckt på knapparna menar att det gör dom glada.

Nu hade jag kunnat avsluta med att lyfta fram lite talande bibelcitat, budord om att inte tillbe någon annan gud än den riktiga eller orera om vad som händer om man år efter år gör skillnad på folk och folk för att förklara vad som får människor att tycka så här, men det ska jag inte göra. För då kommer jag att få ännu mer arga mail från både frikyrkopastorer och Göran Hägglund!

Jag tänkte börja med att blotta strupen och fråga om det bara är jag som inte har listat ut hur Facebook har tänkt sig att tjäna dom där stora pengarna på sina 200 miljoner medlemmar? Sina 200 miljoner uppkopplade, könsbestämda, geografiskt lokaliserade och åldersbestämda medlemmar kanske jag ska tillägga. Det måste ju finnas en genialisk plan som ska leda Facebook in i dollardimman! Det måste det väl? För inte kan det väl vara så att grundarna bara har suttit och kastat får på varandra i fem år!?

Det som verkligen förbryllar mig med Facebook är att de efter fem års utveckling uppenbarligen inte har klarat av att utveckla ett system som kan utläsa att jag registrerat mig som en man och angett att jag har ett förhållande med en kvinna. Hade utvecklarna klarat av det så hade det idag inte suttit en massa fulla analfabetannonsörer och tryckt ut annonser till mig med rubriker som “Saknar dig en flickvän?”, “Ny superpille mot rynkor” och “Var är din man just nu?”.

“Annonsering är det billigaste sätt som finns att sälja varor. Särskilt om de är värdelösa.”
Sinclair Lewis

–