På slak lina

Idag skulle jag upp på stan och byta lite kläder som jag fick på fars dag. Eftersom kläderna låg i en presentkartong så behövde jag någonting att stoppa allt i. Efter att ha letat en stund så var det enda jag hittade en massa plastpåsar med ICA-tryck. Av någon anledning så kände jag att det var ett stort no no. Jag anser tydligen inte att man kan åka upp på stan med kläder i en ICA-påse.

Varför är det så? Är jag ensam om det här eller följer jag omedvetet någon oskriven lag när jag reagerar så här?

-

Joakim Jardenberg och Mymlan har en smileyfri vecka. Typ något slags test av hur mycket smileys betyder och för att dom behöver vänja sig av med att uttrycka känslor i text eller nått…

Det här är ju personer som brukar tala om att webben nu upptar så mycket av folks vardag att det nästan är fel att säga IRL eftersom webben är IRL. Bara därför så startar jag nu testet att inte använda ansiktsuttryck IRL för att se om ett leende eller en sur min egentligen betyder någonting.

Så möter ni mig på stan och jag inte rör en min så är det på grund av min smileyfria vecka och inget annat.

-

Jag läste på Vellingemoderaten Carina Larssons blogg att hon för tillfället stänger ned sin blogg med “…anledning av debatten om transitboende i Hököpinge och nivån på vissa av kommentarerna”.

Vilken idé! Kan inte Sverige stänga ner Vellinge med samma motivering? Att debatten om transitboende och nivån på vissa av kommentarerna från kommunledningen håller för låg nivå.

Sitter hemma och jobbar med en sjuk dotter. För att hinna med jobbet så varvar jag bokläsning med att låta Teletubbies vara barnvakt. Den här lösningen har fungerat utmärkt för dottern i två dagar nu. Själv börjar jag hata Claes Månssons röst och de fyra färgglada gubbarna så mycket att jag snart kommer att göra något ogenomtänkt med TVn.

Hör jag Claes Månsson säga -Poe vill hoppa!! en gång till så vet jag inte vad jag gör.

-

Idag vill jag tala om hattar. Ni vet, såna där hattar man har ganska många av och som man byter flera gånger om dagen. Alla har många hattar. Man kan ha en pappahatt, en brorshatt, en jobbhatt, en fotbollsgängshatt osv. Det tydligaste sättet att upptäcka att folk byter hatt är när de sitter i ett möte och frugan ringer. Då byts hatten på bråkdelen av en sekund. Är ni med på vad jag menar?

Vissa hattar har man på sig för att man gillar dem, en del för att man är uppfostrad att bära dem och vissa bär man kanske mest för att alla andra har en likadan och man inte vill sticka ut. Men, man har ändå de flesta av dem på sig av fri vilja. Man väljer liksom vilken hatt som passar bäst i sammanhanget och man gör det av fri vilja.

Idag har det varit en riktig hattdag. Laholmshatten dök upp från ingenstans och är till skillnad från de andra hattarna verkligen en hatt, en riktig fysisk hatt. När man bär den så är det tydligen förutbestämt att alla som bär den blir likadana. Det verkar vara en riktigt rolig hatt. Även om den kostar en massa pengar.

I Vellinge däremot, där dök det upp hatt som man inte vill ska finnas. Där har antagligen några få bestämt vilken hatt som ska bäras och en hel massa människor har valt att ta den på sig för att de inte vågar annat. Det är inte en rolig hatt. Det är en riktig jävla feghatt.

Man får absolut inte missa Prankmonkeys inlägg om Vellingehatten.

Citat om Laholmshatten:
“Finns det risk för att det blir bråk om vilken färg man vill ha?
– Nej det tror jag inte. Men det går att säga att nu gäller den gula hatten och då får man bara använda den. Den står för ett positivt synsätt.” (Aftonbladet)

*Hämtat från Wikipedia:
“… Under det följande åskvädret inser muminpappan att hattifnattarna endast kan upplevla känslor i samband med åskväder och att det är därför de eftersträvar ovädret så mycket. Han misstänker också att hattifnattarna kan dra till sig åskan genom att samlas så många på ett ställe.”

Jag har de senaste 22 åren drivit tesen att man inte går till tandläkaren om man inte har ont i tänderna. Lite som man faktiskt inte går på årliga kontroller hos sin husläkare för att kontrollera så inga ben är brutna. If it ain’t broke, don’t fix it!

Idag har jag varit hos tandläkaren vilket som sagt är en ganska ovanlig händelse. Anledningen är att jag för några veckor sedan fick en grym tandvärk. Så, If it is broke, fix it!

Min sambo som tidigare har jobbat på Folktandvården tycker att det här är en helt vansinnig strategi. Hon brukar påpeka att det nog mest beror på att jag lider av tandläkarskräck. Jag brukar inte hålla med samtidigt som jag faktiskt inte heller brukar neka till påståendet.

Men, resultatet av dagens besök talar sitt tydliga språk. Jag är tvungen att fixa tanden som jag har haft ont i, laga en tand där en plomb har lossnat samt fixa till min glugg som kom i samband med att jag slog ut lite av framtänderna med hammare.

Summa kardemumma: 5200 kr.
Utslaget på 22 år så blir det cirka 236 kronor per år. Världens billigaste tandvård. If it ain’t broke, don’t fix it!

Bonusbild
Så här orakad var jag strax efter min snickarolycka.

Jag erkänner, det borde skrivas en hel uppsats om att en homosexuell kvinna har gått och blivit biskop eller om att det faktiskt var två kvinnor som gick och blev biskopar. Eller åtminstone en kortare redogörelse om hur de rättrogna har reagerat. Men nej, det är inte min första reaktion när jag får se bilderna från biskopsvigningen. Nej, jag tänker på lajv…

Visst känns det som om bilderna från biskopsvigningen lika gärna kunde ha kommit från invigningen av Sweden Lajv 2009? Vuxna människor som klär ut sig till druider och strax efter fotograferingen springer rakt ut i skogen, riktar sina kräklor (trollstavar) mot varandra och skriker “Firebolt!”.

Uppdatering:
Bilden ovan är tydligen från Lajv 2007. Den korrekta bilden länkas här under.

-

Smittskyddsinstitutet – Influensarapport, vecka 44 (26/11 – 1/11 ), 2009

-