Det är något med norrlänningar…
Uffe | 2010/02/03Vi har haft besök av en filmare som ville promota sig själv. Jag lyckades hålla mig borta från hans presentation men på grund av kontorets akustik så fick ändå lyssna på hans norrländska dialekt i en halvtimme.
Av någon anledning så gör den norrländska dialekten mig alltid lite illa till mods. Speciellt när den som har den är man och försöker tala gott om sig själv.
Är jag fördomsfull om jag påstår att det är något lurt med män som talar norrländska?
-
norrland är 59% av Sveriges yta, men jag -antar- att du som nästan alla andra menar Västerbotten och/eller Norrbottens län på något sätt (snarare än Gävle) och då är svaret JA.
Luriga!
Listiga!
Smygiga!
Speciellt de från Kalix. Det är som all annan nordnorrbottnisk dialekt, fast hundra gånger långsammare – så de har mer tid till att planera sina luriga planer!
Jag tror du har anammat en alltför negativ syn på norrlänningar från mediebilden. Som t.ex. filmen Jägarna eller TV-serien Pistvakt. Lennart Jähkel made you intolerant.
Själv har jag en bild av närkingar som lite fulla i fan med en räv bakom örat. Alltid först på after skin och sist därifrån.
Jo!
Jenny: Jag har släkt i Gävle, så Gävlebor kan jag hantera. Men jag ska komma ihåg det där med Kalix. Better safe than sorry eller ingen rök utan eld. Typ.
30+: Jag går på ren instinkt här. Talar man för sakta så har man inte rent mjöl i påsen eller pure flower in the bag. Typ.
Klatuu: Ni är luriga att upptäcka när det kommer till bloggar. Kanske var det där med länsbokstäver i webbadresser en ganska bra idé ändå. Så man vet vem man egentligen har att göra med.
Jo, luriga, men dom säg int så myche, men skillnad mot dom i fjollträsk att man men va man sääj, å int håll på me en mass dravvel som 08-orna.
Dom värsta är ändock skåningarna. Det kan vi väl ändå enas om.
Maja: Ja, och smålänningar.
Nämen, du som är född och fostrad av norrlänningar…
Här får du ett norrlandsskämt: Det var en gång en lapp som flyttade till Gryts skärgård i Östergörland. Därmed så blev han en grytlapp. :-)
Fanny: Jamen, det är ju det jag säger. Jag vet hur de tänker, hur de älskar sin konstiga mat och att gå på långa promenader fast det är kallt ute. Jag tycker att de borde anpassa sig efter vår kultur istället för att springa runt och tala långsamt.
Schupp! Schopp? Äh, träligt, nu går jag till after skiin så jag hinner fram innan happyhourern ä slut.
Men det här var ju vansinnigt spännande!! Vilken (mental) dialekt har då jag?
Camilla: Men du är väl norrifrån!? Eller bor du bara där?