På slak lina

Ibland gör man saker mot bättre vetande. Ett sånt exempel är att ta med barnen ut på restaurang en lördagskväll.

Att sitta med våra barn i åldrarna två och sex år hemma vid matbordet är sällan en lugn upplevelse. De har ju liksom varken lärt sig bordskick, konsten att föra ett vettigt samtal eller fått grepp om hur låg volym det faktiskt behövs för att alla runt bordet ska höra vad man säger. Med den erfarenheten så är steget egentligen ganska långt till att kunna tänka sig att dra med dem ut på restaurang. Men icke. Någon del av hjärnan slår liksom av när en annan del målar upp ett restaurangbord med levande ljus där barnen sitter tysta och njuter av vällagad mat med tindrande ögon.

Som tur är så fick barnen en pysselbok tillsammans med menyn. Det sysselsatte dem i två till tre minuter. Pysselboken innehöll dessutom ett par hypnosglasögon vilket ledde till att sexåringen under ytterligare några minuter försökte att hypnotisera mig till att tro att jag var en skål med eld(?). Sedan var vi där i en och en halv timme till.

Två snabba tips till ovana föräldrar:
1. Ge inte barn godis innan ett restaurangbesök.
2. Tänk inte “Kanske dags att de får lära sig äta något nytt”.

Hjälp!! Måns Möller underhåller på TVn och vi kan inte hitta fjärrkontrollen.

Idag så stod det plötsligt en tokstor pumpa på köksbordet och helt utan förvarning så är jag indragen i nån gammal Irländsk sed som via USA har letat sig hem till mitt kök. På sexåringens begäran så blev det en piratdödskalle på pumpan och simsalabim så är vår trapp den mest multikulturella i hela grannskapet.

Nu när det har mörknat ute så inser jag att pumpan på trappen lär fungera som flugpapper för varenda godissugen unge i trakten. En pimpad pumpa på trappen signalerar ju att vi har godis i överflöd här inne. Ha, det kan de ju tro. Ekologiskt odlade tomater och tysk, kallrökt skinka är vad som erbjuds. Ja ja, mina fördomar säger mig att ungarna häromkring i alla fall inte vet vad de ska göra när jag säger bus istället för godis.

Efter att 6-åringen hade haft skolfotografen i skolan så berättade han att han hade kört alla sina coolaste grejer framför kameran. Idag kom fotografierna.

Min femåring/sexåring fyller år idag. Just nu sitter han och äter hjärtformade limpmackor, dricker O’boy och slänger ögon på alla presenter han precis har öppnat. Hans enda problem här i livet just nu är vilken leksak han ska börja leka med.

Själv sitter jag och laddar inför barnkalaset. Det högst overkliga kalaset där vi ska underhålla tjugonio (29) inbjudna sexåringar. Temat är Wild kids, platsen är skogen några kilometer härifrån och planen är tävlingar, korvgrillning och skattletning.

Hur det här lät som en bra idé i början förstår jag inte riktigt. Det enda jag kan tänka på nu är filmen Flugornas herre och barn som börjar ha ihjäl varandra.

Gissa om barnen kommer att bli glada åt vad pappa har fyndat på Tradera.

Efter att ha spenderat några dagar i Stockholm med barnen så vill jag dela med mig av några små tips till blivande föräldrar.

1. Junibacken är helvetet på jorden. Åk inte dit.

2. Junibacken är helvetet på jorden. Åk inte dit.

3. Junibacken är helvetet på jorden. Åk inte dit.

4. Junibacken är helvetet på jorden. Åk inte dit.

5. Junibacken är helvetet på jorden. Åk inte dit.

Hela familjen sitter på tåget upp till Stockholm. Nyss klev en äldre dam in, satte sig snett bakom oss, halade upp en gurka och började snaska.

Totte (5-år) söker ögonkontakt, får det och säger – Ordning och reda, gurka på fredag.

Uppdatering:
När jag berättade det för sambon så blev hon lättad. Hon såg inte vem Totte hade talat med och trodde att han sagt – Ordning och reda, burka på fredag.

Jag hittade precis yngsta dottern (2 år) i en garderob. Eftersom jag inte hade hört något från henne på 20 minuter så var jag lite orolig. Hon tittade bara på mig, sa Kujjajamma och stängde dörren igen. Jag älskar egna initiativ.

Kombinationen småbarnsförälder och kraftig baksmälla är nog en av de värsta kombinationerna. Jag vet inte, men jag får för mig att mina barn känner på sig att situationen är självförvållad och därför lägger i en extra växel i sina försök att låta högst eller komma på så många saker som möjligt som kräver just mitt deltagande.

Just nu är i alla fall deras farmor här och underhåller dem. Själv så ligger jag i soffan och letar frenetiskt efter musik att stänga ute verkligheten med. För första gången i mitt liv så funderar jag faktiskt över om inte en New age-skiva med valljud skulle ha varit bra att ha. Finns det sånt på Spotify? Jag måste kolla…

Uppdaterat:
Det här var jäkligt ogenomtänkt. Efter en halv låt från Karma karmas album Whale songs så känner jag mig sjösjuk. Det är tydligen så att man inte gillar naturligt valljud i New age-kretsar, man ackompanjerar det av någon anledning med elektronisk panflöjt och vågskvalp. Ofunktionellt!