På slak lina

Det senaste dygnet så har massor av folk ställt www.minfråga.se till Göran Hägglund på Twitter.

Kolla in de här grymma twittrarna som vidarebefordrar några av mina tweets till Göran. Det är journalister, reklamare, TV-producenter och andra intresserade som vill höra Göran svara.

Eftersom Göran Hägglund verkar leka kurragömma istället för att svara på www.minfråga.se så lanserar jag nu sidan www.tittutherrsocialminister.se.

Vill ni hjälpa mig att hitta Göran så får ni gärna leta upp honom och länka in honom till den nya sidan. Vill ni länka med bilder så finns de att ladda ner här.

Hej Göran!
Förra året så adresserade du mig i ditt nyhetsbrev. Du skrev - Låt oss istället fajtas med schyssta medel så att väljarna får möjlighet att bilda sin egen uppfattning om vad de olika partierna står för och vilket parti man vill rösta på.

Eftersom jag utgår från att du menar det du skriver i ditt nyhetsbrev så har jag i år varit helt öppen med vem jag är, hur jag ser ut och varför jag vill ha svar. Det borde väl räknas som en schyst fajt, eller hur!? Det enda som saknas nu är ditt svar, svaret som ger väljarna en möjlighet att bilda sin egen uppfattning.

Sidan har i skrivande stund ungefär 10 besök i minuten, vilket jag är tveksam till att Kristdemokraternas hemsida har. Så, svara på www.minfråga.se och stå för det du skrev i ditt nyhetsbrev.

Hälsningar
Uffe Wickberg

Klockan 14:45-15.00 idag så står Göran Hägglund på Aftonbladets nya Livetorg. Om någon har lite tid över så får man gärna logga in där och ställa frågan - Varför svarar du inte på Uffe Wickbergs fråga på www.minfråga.se?

För ett år sedan så drev jag under ett alias bloggen Sanningen måste fram för att skapa uppmärksamhet inför några frågor som jag ville ställa till Göran Hägglund. Göran, som uttalade sig officiellt om bloggen och efterfrågade en schyst fajt, svarade tyvärr inte på mina frågor trots att sidan besöktes över en kvarts miljon gånger. Därför så har jag i år bara en enda fråga till Göran och jag ställer den som mig själv.

En ärlig och schyst fråga till en partiledare som efterfrågade precis just det.

Läs mer på www.minfråga.se

- – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – -

Hjälp mig att få Görans uppmärksamhet genom att sprida adressen www.minfråga.se till så många som möjligt. Jag tar tacksamt emot länkar till sidan från era bloggar, från Facebook, Twitter, forum mm.

-

Min femåring/sexåring fyller år idag. Just nu sitter han och äter hjärtformade limpmackor, dricker O’boy och slänger ögon på alla presenter han precis har öppnat. Hans enda problem här i livet just nu är vilken leksak han ska börja leka med.

Själv sitter jag och laddar inför barnkalaset. Det högst overkliga kalaset där vi ska underhålla tjugonio (29) inbjudna sexåringar. Temat är Wild kids, platsen är skogen några kilometer härifrån och planen är tävlingar, korvgrillning och skattletning.

Hur det här lät som en bra idé i början förstår jag inte riktigt. Det enda jag kan tänka på nu är filmen Flugornas herre och barn som börjar ha ihjäl varandra.

Jag tänkte att jag skulle släppa en kampanjsajt i början på nästa vecka och sitter därför och filar på lite text. Eftersom jag hade tänkt att citera en politiker och använda meningen – ‘Låt oss fajtas med schyssta medel’ så funderar jag på hur jag ska välja att stava schysst. Det går ju uppenbarligen att skriva både just, sjyst, schyst och schysst. Just nu så känns just fel (badabish) och schyst med bara ett s känns lite fattigt. Kan det vara ok att använda schysst med två s eller ska man gå på sjyst?

Sitter på bio med min bror vilket alltid är en upplevelse. Min bror hatar nämligen andra människor. Åtminstone när han går på bio. Och när jag säger hatar så menar jag hatar. Han kan tala om dåliga bioupplevelser i flera år.

Finns det någon i salongen som har godis med papper på, tuggar med öppen mun eller viskar något till stolsgrannen så hyschar han. Ljudligt.

Nu tittar han snett på mig. Kanske är det för att jag bloggar!?

Sitter på tåget på väg hem från Stockholm. Bredvid mig sitter en kille och Facebookar. I tio minuter har jag försökt att snegla fram vad han heter så att jag kan poka honom på Facebook från sätet bredvid.

Det kändes som en rolig idé i början men nu verkar han mest lite stirrig över att jag sitter och sneglar på hans skärm och idén börjar kännas sådär. Kanske kan man lätta upp stämningen genom att poka honom på riktigt med en IRL-poke? Eller inte?

Eftersom han sitter och läser på AIKs forum så har jag nu bestämt mig för att låta bli. Mina fördomar säger mig att rakade AIKare inte har någon humor. Även om de är välklädda.

PS. NIRL står i min värld för Not IRL om det är någon som undrar. Jag kom på att man kan skriva online istället men nu orkar jag inte ändra. Förlåt.

På lördag har vi fest på byrån. Eftersom det sammanträffar med dagen då kungen kommer till stan så ränner en av projektledarna runt och sätter upp kungliga porträtt. Själv försöker jag hålla jämna steg med sax och snabblim.