På slak lina

Jag måste säga att jag gillar att vara medelålders. Inte minst för att annonsörerna på Facebook har sett potentialen i min köpstarka målgrupp och börjat köra annonser som passar mig.

1. En helt anonym undersökning som kan ge mig ett års förbrukning av hamburgare och cola. Precis det som läkarna brukar ordinera medelålders män med begynnande bukfetma.

2. Ordning och reda på var ens bättre hälft håller hus. Nu när man börjar bli lite till åren så känns det ju viktigare och viktigare och veta var frugan håller hus. Det och en sån där liten larmknapp på golvnivå i badrummet.

3. Kryssning med Birka. Yeah! Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet vad man gör på Birka, men jag tänker mig att man dricker (starköl och shots), dansar (buggar) och har ligger (partnerbyte).

Tack till Ohm för påminnelsen.

-

Jag fick tips om ett företag som vill hjälpa företag att få sina kunder och andra hjälpsamma medmänniskor att sprida “rätt budskap” med hjälp av sociala medier. Det finns mycket att säga om mitt förtroende för och mina fördomar om den här sortens företag eftersom de lever i den där drömvärlden som så ofta målas upp av personer med titlar som social media strategist. Personer som med hjälp av bloggar, Facebook, Twitter och Youtube tror sig kunna “kapitalisera på webben” helt på sina egna villkor.

Det här är personer som påstår att social media är transparent, att alla står för vem man är och vad man tycker och att allt därför sker öppet och ärligt. Jo, man tackar. Jag förstår ju att man måste förutsätta sånt här om man vill intala sig själv och sina kunder att man kan genomföra projekt “rätt budskap” med full kontroll över var resan ska börja och var den ska sluta.

Hur som helst. Det är inte bara där mina fördomar dyker upp. När jag klickar in mig på en av företagets kampanjsidor (http://www.7billion.se/mat/) som berättar hur bloggar kan tipsa om en matbeställarsajt för att dra in pengar till Bris så poppar det upp en ruta mitt i fönstret:

Eftersom jag sitter på Mac så behöver jag inte oroa mig, men en fil med namnet FacebookSpy.exe låter väl sådär. Speciellt om den dyker upp hos ett företag som anser sig kunna kontrollera att folk på Facebook sprider “rätt budskap”. När jag dessutom upptäcker att filen ligger på Balkan-hosting så sprängs nästan huvudet av fördomsfulla tankar.

Jag tänkte börja med att blotta strupen och fråga om det bara är jag som inte har listat ut hur Facebook har tänkt sig att tjäna dom där stora pengarna på sina 200 miljoner medlemmar? Sina 200 miljoner uppkopplade, könsbestämda, geografiskt lokaliserade och åldersbestämda medlemmar kanske jag ska tillägga. Det måste ju finnas en genialisk plan som ska leda Facebook in i dollardimman! Det måste det väl? För inte kan det väl vara så att grundarna bara har suttit och kastat får på varandra i fem år!?

Det som verkligen förbryllar mig med Facebook är att de efter fem års utveckling uppenbarligen inte har klarat av att utveckla ett system som kan utläsa att jag registrerat mig som en man och angett att jag har ett förhållande med en kvinna. Hade utvecklarna klarat av det så hade det idag inte suttit en massa fulla analfabetannonsörer och tryckt ut annonser till mig med rubriker som “Saknar dig en flickvän?”, “Ny superpille mot rynkor” och “Var är din man just nu?”.

“Annonsering är det billigaste sätt som finns att sälja varor. Särskilt om de är värdelösa.”
Sinclair Lewis

–