På slak lina

Kristdemokrater är lite som pudlar. De har ofta roliga frisyrer, är bra på att sitta vackert och ser oftast väldigt oskyldiga ut, men efter ett tag så märker man att flera av dem bits och luktar jävligt illa. Just nu luktar det illa nere i Älmhult och den som luktar mest är prästen Karl-Henrik Wallerstein.

Kristdemokraten Karl-Henrik Wallerstein som vill in i kommunfullmäktige i Älmhult har blivit intervjuad av Smålandsposten och förklarar hur Kristdemokraterna tror att verklighetens folk ser på sina medmänniskor, människovärdet och hur vi ska behandla våra barn.

– Jag har absolut ingenting emot homosexuella människor. Två av mina närmaste vänner är homosexuella. Men jag skulle varken kunna viga dem eller något annat samkönigt par, det är min fasta övertygelse. Jag vill bara skydda människovärdet.

– Skolan är en viktig politisk fråga för mig. Och där vill jag också lyfta fram religionens betydelse. Förut fick kyrkan hålla i konfirmandundervisningen på skoltid, så är det inte nu längre. Förut bad eleverna en morgonbön, så är det inte heller nu längre. Jag tycker att det hade varit jättebra om skolan kan införa detta igen.

Skolbarn borde inte lyssna på Iron Maiden, det hade varit trevligare om de kunde lyssna på Tryggare kan ingen vara, eller någon annan psalm som präglat vår tro.

Jag blir helt stum varje gång jag inser att det verkligen finns såna här människor och att flera av dem får sina politikerlöner betalda av oss skattebetalare. Jävla idioter.

Dessutom så är han präst i Svenska kyrkan som, trots att vi skilt kyrka och stat åt, tillåts att dra in den här dårens prästlön via skattesedeln. Nä, låt den där jävla skitkyrkan skicka ut sina inbetalningskort till medlemmarna själva så får vi se hur många som vill betala tusentals kronor per år för att föda såna där jävla apskallar.

Ibland hoppar verkligheten fram och biter en i arslet. Man liksom ställs inför konsekvenserna av det som man själv har sagt, gjort eller bara låtit ske. Ett slags verklighetsfacit.

När verklighetsfacitet börjar tugga på en under en livesändning i P1 så har man inte många sekunder på sig att reagera. Man får antagligen basera hela sin reaktion på en ryggradsreflex. Av eller på. Spela död eller slåss. Rätt eller fel. Nu eller aldrig.

Ja, eller också är man otydlig, drar lite floskler och snackar runt ämnet i ett försök att inte tappa röster från verklighetens verklighetens folk.

1. Mannen i filmen heter Benny Hinn.

2. Benny Hinn kan bota cancer, förlamningar och diverse sjukdomar med sin kavaj.

3. Kavajen och Benny Hinn var nyss i Sverige och botade lite på inbjudan av Livets ord.

4. Livets ord har flera medlemmar på höga poster inom Kristdemokraterna.

5. Kristdemokraternas partiledare heter Göran Hägglund.

6. Göran Hägglund är socialminister.

7. En socialminister ansvarar bland annat för ett lands sjukvård och folkhälsa.

8. Hälsa kan återfås av att någon viftar med en kavaj.

9. Göran Hägglund har en kavaj.

10. Flera politiker på höga poster inom Kristdemokraterna tror antagligen att Göran Hägglund kan bota cancer.

Ni har väl inte missat att Kristdemokraterna har släppt en egen app för iPhone!? Läs mer på iTunes

Zappade runt och hittade ett direktsänt lajvbröllop på SVT. Jag kan ju inte så mycket om sånt här, men jag tror att det är Tengil längst ute till höger och några från Sagan om ringen till vänster.

Här är annonsen som den kristna tidningen Dagen anser att läsarna kan ta skada av att se.

Jag bjuder på annonsplats med förhoppningen att någon av ledarna eller deltagarna på lägret bjuder tillbaka med en kommentar som ger en hyfsat lättbegriplig förklaring till hur ni överhuvudtaget kan respektera en gud som er. För ska sanningen fram så har jag svårare att förstå er än tidningen Dagen.

Nu har den där mellanblonda killen med europeiskt utseende från mellanöstern lagt ribban igen. Ni vet, den där killen som tyckte att det var en bra idé att leverera världens viktigaste insikter i form av liknelser i en tid när vanligt folk förlitade sig på att föra saker vidare genom viskleken. Ja, den där killen som i sin ursprungliga skepnad mördade bebisar och krävde djuroffer, våldtäkter och folkmord av sina undersåtar för att sen låta sig bli född av en oskuld så han kunde lära oss moraliskt förkastade vad kärlek är.

Nu fortsätter Guds/Jesus/den Heliga andens framgångssaga genom att tidningen Dagen, till skillnad från alla andra gudsfrånvända tidningar, väljer att pissa på alla nya fjantlagar som påstår att vi inte ska diskriminera folk på grund av hudfärg eller sexuell läggning. Ett kristet hbtq-läger för ungdomar får inte annonsera av hänsyn till läsekretsen. Jojomensan, jag antar att det är precis som att vägra införa en annons i SD-kuriren med bild på mörkhyade Sverigedemokrater av hänsyn till läsarna. Det är kärlek.

Nu väntar jag på svaret till den här kommentaren som kom efter att Dagens ansvarige utgivare Elisabeth Sandlund försvarade beslutet:

- – - – - -

“För mig har ödet att jag blev homosexuell varit det största enskilda helvetet i mitt liv. Jag var elva år när jag började ana att det var så det var. Jag hoppades länge att jag skulle ha fel. Hela min ungdom förgick i ett kämpande med detta, men idag är jag någorlunda tillrätta i att leva som den jag är.

För är det inte omedvetenhet, då vet jag inte hur jag ska komma runt att det måste vara någon form av avsaknad av empati. Kanske inte direkt illvilja, men åtminstone oförmåga till empati.”

- – - – - -

Svaret på den kommentaren, hur man ursäktar ett sådant här beteende, är precis det jag INTE vill lära mina barn. För det svaret lär ha potential att ursäkta bra mycket skit.

Jag avslutar med en video och ett citat från “läsekretsen“:

“Synden är någonting hemskt fruktansvärt och vidrigt. Synden leder till döden. Det är dess lön.”

Det är mycket snack om både etik och yttrandefrihet just nu. Som alla vet så saknas det ju ordentliga riktlinjer för att få den här så kallade verkligheten att fungera. Vi har ju prövat att låta kungar, gudar och politiker att diktera vad som är rätt eller fel och det har ju knappast fungerat. Därför föreslår jag att vi lyfter fram oss inom reklambranschen som det goda exemplet istället.

Jag vet, man ska inte blanda äpplen och päron. Men visst är det intressant att både bokbålspastorn Holger Nilsson och diverse Kristdemokrater med all säkerhet skulle bli fällda om “verkligheten” var tvungen att följa ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation medan Findus reklamfilmer som framställer pappor som odugliga i köket med all säkerhet skulle få fortsätta sändas om reklam kunde hänvisa till yttrande-/religionsfriheten.

Kom ihåg det nästa gång du tänker snacka skit om reklambranschen. Det är vi som sitter på etiken.

Utdrag ur ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation:

Artikel 4 – Socialt ansvar
Marknadskommunikation skall respektera mänsklig värdighet. Marknadskommunikation får inte uppamma eller överse med någon form av diskriminering, inbegripet sådan som hänför sig till ras, nationalitet, härkomst, religion, kön, ålder, handikapp eller sexuell läggning.

Marknadskommunikation får inte utan vägande skäl spela på rädsla eller fruktan eller utnyttja olycka eller lidande.

Artikel 12 – Misskreditering
Marknadskommunikation får inte misskreditera någon person eller grupp, företag, organisation, näringsverksamhet, yrke eller produkt genom framställning som är ägnad att väcka förakt, löje eller liknande.

Ni har väl hört talas om den kristna bokbålspastorn i Vetlanda som uppmanade folk att bränna Jonas Gardells böcker? Fram till hans Goebblesinspirerade bokbålsutspel så tvivlade jag på om han verkligen fanns på riktigt. Uppenbarligen så är han ganska riktig vilket gör hans tidigare verk ännu läskigare.

Första gången jag stötte på honom var för något halvår sedan och jag var då helt övertygad om att han var en påhittad karaktär. Det var på Youtube. Han körde en bibeltolkningsserie där han bland annat berättade om hur bibeln förutspår allt från satelliter till EU, TV-apparater, jordbävningar och gasolgrillar. Allt man kan hoppas på finns med; vansinniga tolkningar, osammanhängande resonemang och det bästa av allt, första avsnittet presenteras av en presentatör galnare än allt ni någonsin har sett.

Det märkligaste av allt är att Youtubekanalen Missionsfilm är fylld med allt från seriöst menad bibeltolkning till extrem psykopatbuskis framförd av församlingens(?) unga. En blandning som kombinerat med bokbålssnack verkligen får en att bli kallsvettig.

Satan vad trött jag är på Lars Vilks, Voltairecitat och alla idioter som sitter och påstår sig vara beredda att dö för min rätt att säga vad jag vill.

Jag skulle vilja veta när Sveriges yttrandefrihet senast blev ifrågasatt av någon som verkligen betyder något? Var det verkligen någon som misstrodde våra dagstidningars rätt att publicera snabbt nedklottrade rondellhundar innan det blev århundradets viktigaste frihetsyttring? En dansk tidning blir hotad av religiösa fanatiker och helt plötsligt så är tydligen vår svenska yttrandefrihet ifrågasatt!? Helt jävla oförklarligt.

Och i yttrandefrihetsdebattens spår så tar det naturligtvis inte speciellt lång tid innan folk i kommentarer börjar hänvisa till Voltaire och påstå att de är beredda att dö för yttrandefriheten. Det eller påståendet om politisk korrekthet om man inte förstår strategin med att publicera rondellhundar.

Läser Magnus Betnérs inlägg i debatten, skrattar och kämpar mot impulsen att hålla med honom på samtliga punkter. Jag undrar precis som Magnus varför inte tidningarna passar på att försvara yttrandefriheten med ytterligare verk om man nu verkligen känner att den är hotad. Lite judesuggor, en Jesus som blir påsatt bakifrån eller varför inte nidbilder på folk med lustiga handikapp borde väl bevisa för alla redan övertygade vad vi har för friheter här i landet.

Men trots alla intelligenta synpunkter så känner sig Magnus av någon anledning tvungen att inleda sin debattartikel med att bedyra sin positiva inställning till yttrandefrihet så till den milda grad att han vill avskaffa lagen om hets mot folkgrupp. Varför det? Finns det verkligen någon intelligent människa som har saknat några offentliga åsiktsyttringar av värde bara för att vi har en lag om hets mot folkgrupp? Är det skyltarna som berättar att zigenare inte är välkomna in i vissa butiker som Magnus saknar? Eller någon smaskig nazistradiokanal som påtalar faran med judiska medborgare?

Kan vi inte ta tillfället i akt att verkligen ta död på några saker som ofta dyker upp i yttrandefrihetsdebatten?

1. Påhittad dödslängtan
Så fort det börjar snackas yttrandefrihet så sitter det en massa spån och påstår sig citera Voltaire.
- Öhhh visst serru, Jag ogillar dina åsikter, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att uttala dem.
Fet chans. Jag skulle vilja påstå att de som citerar Voltaire är de som är minst villiga av alla att dö för andras åsikter. Samma människor vill dessutom ofta förbjuda folk att klä sig som dom vill eller kan tänka sig att deportera alla som inte är beredda att knäböja framför någon luddigt beskriven svensk kultur.

2. Citat från François de Voltaire
Det finns mycket att säga om Voltaire, men knappast att han var någon demokratiförespråkare. Dessutom så har Voltaire aldrig sagt “Jag ogillar dina åsikter, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att uttala dem”.

3. Termen politiskt korrekt
Är inte termen politiskt korrekt såååå jävla uttjatad? Det har gått så långt att det numera är politiskt korrekt att kalla sina motståndare för politiskt korrekta. Dessutom så är det i nittionio fall av hundra folk som är dumma i huvudet (läs Sverigedemokrater) som använder termen.