På slak lina

Det känns som om Sveriges två mest välfriserade politiker håller på att definiera bort mig från att vara en vanlig svensk och jag är inte riktigt på det klara med om jag tycker att det är en bra eller dålig idé. Jag inbillar mig i alla fall att det är helt ok så länge jag inte definieras på samma sätt som Göran och Jimmie.

Det uppstår problem när de här tomtarna öppnar munnen och vi tar det dom antyder, eller det som alla vet att dom egentligen säger, som underlag för en diskussion. Jag har åtminstone ingen lust att diskutera med Göran Hägglund om det är rätt eller fel att göra skillnad på människor baserat på deras sexuella läggning eller om det är rätt eller fel av Jimmie att göra skillnad på människor baserat på hudfärg. Den diskussionen är död. De har fel. Punkt! Det kan varken fakta eller hänvisningar till gamla traditioner ändra på.

Dessutom så kommer vi aldrig att kunna stoppa såna som Jimmie med fakta. De som kommer att lägga sin röst på honom nästa år skiter fullständigt i vad majoriteten påstår är sant. Enligt dem så är jag, och alla andra som inte håller med dem, politiskt korrekta våp som blundar för sanningen. Likadant är det med Göran Hägglund och Kristdemokraterna. Jag kan tjata hål i huvudet på dem om att deras sätt att göra skillnad på folk och folk håller liv i gamla fördomar vilket i slutändan resulterar i både misshandel och dråp. Men de skiter vl i vad jag säger, för de är helt övertygade om att de står för det som är gott. Det kan varken jag eller någon annan förändra med fakta. För varken det Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna baserar sina grundvärderingar på något som har med fakta att göra.

Det enda som fungerar är att skippa diskussionen och lyfta fram vad de egentligen är för tomtar. Vi som är i majoritet måste göra det så jävla skämmigt att ens snegla åt deras valsedlar för att få folk att låta bli att rösta på dem. Bemöt dem inte med fakta. Nej, ge dem en scen, tänd rampljuset, ge dem bästa sändningstid och skratta åt dem istället. Ingen skulle väl bemöda sig med att bemöta Anna Ankas störda uttalanden med fakta. Nej, vi ger henne bästa sändningstid och skrattar arslet av oss.

Lyft fram alla undersökningar som påvisar hur låg IQ Sverigedemokraternas väljarbas har, leta reda på de mest inavlade Sverigedemokratiska kommunrepresentanterna och låt dem tala fritt, gör en ny säsong av Här är ditt liv på SVT där huvudgästerna är de Livets Ordare som besitter höga positioner inom Kristdemokraterna och låt dem visa tungomålstal och få dem att berätta om hur dinosaurierna och människorna levde i harmoni för några tusen år sedan. Då får de visa sin definition av verklighetens folk och vi andra får något roligt att diskutera på jobbet dagen efter.

Igår eftermiddag kom det en liten kille och ringde på dörren. Han ville ge bort en Aftonbladet och berättade att han skulle återkomma varje lördag och söndag med nya nummer om man är intresserad av att betala för den. Jag sa nej tack när han ringde på idag igen, men efter att ha bläddrat igenom bilagan Klick! så ångrar jag mig lite.

Jag inser ju nu att med Klick! så kan man hänga med i vad som är nytt och hett. Bland annat så har jag lärt mig att Tom Cruises dotter Suri har börjat äta muffins och “kommunicera med omvärlden”, Linda Rosing ska ta ut jättebrösten, Jamie Presslys bröst höll på att rymma i romantiska Mexiko, Idol-Camilla gillar äldre män, Kevin Federline har storhandlat och en Izza Waljus som är veckans kex berättar att hon vill ha män med stake.

Mest behållning hade jag dock av nyheten om Peter Stormare. Han har skaffat pappaskägg och brukar ta soldränkta promenader i Beverly Hills med sin dotter iklädd en kycklinggul tischa med korgbollstryck. Vad sägs om det!? Pappaskägg, soldränkta promenader och kycklinggula tischor med korgbollstryck. Det här är stort!

Plötsligt så slår det mig! Eftersom det här är Sveriges största tidning så bör den ju vara det verkliga folkets tidning. Det måste vara det här som trovärdiga värdekonservativa politiker vill försvara från kultureliten. Vanlig underhållning för vanligt folk. Jag kan se klart nu. Om man som trovärdig politiker vill bevara och förstärka en viss etik för att man anser att den är nödvändig för ett gott samhälle så måste ju det här vara det första man säger sig vilja beskydda. Det här, kärnfamiljen, det traditionella äktenskapet, vapenexport och Blondinbellas mingelbilder. Populism my ass!!

Nu sitter jag här med mina förutfattade meningar och skäms.

En av samhällets viktigaste frågor just nu är ju, enligt Kristdemokraterna, kampen mot den kulturelitistiska vänstern. Göran Hägglund, som av ren och skär godhet axlade det problem som “verklighetens folk” känner sig mest hotade av, inspirerar nu många andra Kristdemokrater att hänga med i “diskussionen”.

Senast ut är Pastor Tuve Skånberg, en av Kristdemokraternas stora föredömen, och han gör det i Världen Idag. Antagligen så har han valt Världen Idag just för att många av “verklighetens folk” hänger där (t.ex. Siewert Öholm).

Herr Skånberg berättar självsäkert hur kristna ser på konst genom att hänvisa till Gamla testamentet:

En kristen syn på konst och kultur reducerar dem inte till redskap, utan till självändamål. Människan är skapad av Gud till att vara Guds medskapare enligt 1 Mosebokens första kapitel ”Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.”
[...]
I stället för att se konst och kultur som provokationer mot makten och som redskap i en kulturradikal politisk kamp, är god konst ett gestaltande av det sköna och det goda, att vara Guds medskapare.”

För att avsluta sitt debattinlägg med en knorr som påvisar hur “verkligt” kulturell han är så väljer Tuve Skånberg att recitera Karin Boyes dikt En målares önskan. Att Karin Boye var socialist och homo-/bisexuell, vilket några kapitel senare i det Gamla testamente han tidigare hänvisat till borde straffas med döden (3 Mos 20:13), är inget som Tuve reflekterar över.

Dubbelironiker eller dum i huvudet?

Efter att ha läst metodistpastor Berndt Isaksson skriva om svininfluensan så inser jag för första gången fördelen med att ha en socialminister som kommer från ett parti med kristen värdegrund. Är det någon som kan tackla svininfluensan så måste det ju vara Göran Hägglund.

Är det en tillfällighet att Svininfluensan nu växer i styrka parallellt med att världen utsätter Israel för ett enormt tryck om att dela landet och dela Jerusalem? Nej, jag tror det finns ett samband. Gud sänder nu ändetidens sista varningar som i uppenbarelseboken kallas Vredesskålar. Deras syften är att varna människorna och mana till omvändelse. Många kommer förstå dessa Guds varningar, men det stora flertalet kommer istället fortsätta i sin förhärdelse, och domsscenerna tilltar på väg mot Harmagedom.

Nu är tid att vi lever i personlig omvändelse och helgelse, och att vi personligen aldrig dagtingar med vårt helhjärtade stöd för judafolkets rätt till sitt land Israel.

Berndt Isaksson

Under min tid med bloggen Sanningen måste fram fick jag en hel del kritik för att jag förde fram absurda åsikter som spädde på fördomar mot partier som har en kristen värdegrund och kristna. Därför ska jag ärligt erkänna att jag allt som oftast blir upprymd av något som bara kan förklaras med skadeglädje när jag läser den kristna tidningen Dagens artiklar. Skadeglädjen byts i och för sig alltid ut mot en olustigare känsla varje gång jag kommer på att tidningen inte är på låtsas utan visar på att det jag försökte spetsa till faktiskt existerar och är absurdare än något jag någonsin lyckades dikta upp.

Under alla artiklar på Dagen kan läsaren genom känsloknappar visa vad just han eller hon känner för det som artikeln tar upp. Ett nydaterat exempel är artikeln om att någon ännu en gång har försökt att tända eld på en moské i Strömsund och 27 % av de som tryckt på knapparna menar att det gör dom glada.

Nu hade jag kunnat avsluta med att lyfta fram lite talande bibelcitat, budord om att inte tillbe någon annan gud än den riktiga eller orera om vad som händer om man år efter år gör skillnad på folk och folk för att förklara vad som får människor att tycka så här, men det ska jag inte göra. För då kommer jag att få ännu mer arga mail från både frikyrkopastorer och Göran Hägglund!