På slak lina

Såg ni när Maud Olofsson blev arg på Jimmie Åkesson i Morgonsoffan igår? Jag tror att 90% av hennes ilska berodde på att alla hennes politiska strateger var på semester och att hon själv gick och la sig tidigt kvällen innan istället för att fundera på vad man säger när man sitter i samma soffa som en Sverigedemokrat.

Av någon outgrundlig anledning så utgick Maud från att en etablerad gammelpolitikers upprörda känslor kan få de som kan tänka sig att lägga en röst på Sverigedemokraterna att tänka om. Trodde hon det på riktigt eller hade hon fått historiens största hjärnsläpp? Om man utgår från att varje misslyckad “debatt” med Sverigedemokraterna ger dem vatten på kvarn så stod det minst nittio fullpumpade brandbilar med Centerns logga på där igår morse och sprutade vatten.

Folk har fått för sig att humanism och åberopandet av faktabrist biter på de som kan tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna. Jag är ledsen, men det är nog inte riktigt sånt som de lyssnar på.

Nej, jag skriver det igen; Det enda sättet att minska antalet röster på Sverigedemokraterna är att göra det så pinsamt som möjligt för folk att ens snegla åt deras valsedlar i vallokalen. Och det gör man inte genom att låta etablerade gammelpolitiker “ta debatten” med proffsrasisterna. Nej, det gör man genom att, på bästa sändningstid, lyfta fram alla spån som representerar Sverigedemokraterna ute i kommunerna och skratta högt åt dem.

Det känns som om Sveriges två mest välfriserade politiker håller på att definiera bort mig från att vara en vanlig svensk och jag är inte riktigt på det klara med om jag tycker att det är en bra eller dålig idé. Jag inbillar mig i alla fall att det är helt ok så länge jag inte definieras på samma sätt som Göran och Jimmie.

Det uppstår problem när de här tomtarna öppnar munnen och vi tar det dom antyder, eller det som alla vet att dom egentligen säger, som underlag för en diskussion. Jag har åtminstone ingen lust att diskutera med Göran Hägglund om det är rätt eller fel att göra skillnad på människor baserat på deras sexuella läggning eller om det är rätt eller fel av Jimmie att göra skillnad på människor baserat på hudfärg. Den diskussionen är död. De har fel. Punkt! Det kan varken fakta eller hänvisningar till gamla traditioner ändra på.

Dessutom så kommer vi aldrig att kunna stoppa såna som Jimmie med fakta. De som kommer att lägga sin röst på honom nästa år skiter fullständigt i vad majoriteten påstår är sant. Enligt dem så är jag, och alla andra som inte håller med dem, politiskt korrekta våp som blundar för sanningen. Likadant är det med Göran Hägglund och Kristdemokraterna. Jag kan tjata hål i huvudet på dem om att deras sätt att göra skillnad på folk och folk håller liv i gamla fördomar vilket i slutändan resulterar i både misshandel och dråp. Men de skiter vl i vad jag säger, för de är helt övertygade om att de står för det som är gott. Det kan varken jag eller någon annan förändra med fakta. För varken det Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna baserar sina grundvärderingar på något som har med fakta att göra.

Det enda som fungerar är att skippa diskussionen och lyfta fram vad de egentligen är för tomtar. Vi som är i majoritet måste göra det så jävla skämmigt att ens snegla åt deras valsedlar för att få folk att låta bli att rösta på dem. Bemöt dem inte med fakta. Nej, ge dem en scen, tänd rampljuset, ge dem bästa sändningstid och skratta åt dem istället. Ingen skulle väl bemöda sig med att bemöta Anna Ankas störda uttalanden med fakta. Nej, vi ger henne bästa sändningstid och skrattar arslet av oss.

Lyft fram alla undersökningar som påvisar hur låg IQ Sverigedemokraternas väljarbas har, leta reda på de mest inavlade Sverigedemokratiska kommunrepresentanterna och låt dem tala fritt, gör en ny säsong av Här är ditt liv på SVT där huvudgästerna är de Livets Ordare som besitter höga positioner inom Kristdemokraterna och låt dem visa tungomålstal och få dem att berätta om hur dinosaurierna och människorna levde i harmoni för några tusen år sedan. Då får de visa sin definition av verklighetens folk och vi andra får något roligt att diskutera på jobbet dagen efter.