På slak lina

Man skulle kunna skoja om att reklambranschen gjorde bättre saker förr.
Men jag vågar inte…

Det är mycket snack om både etik och yttrandefrihet just nu. Som alla vet så saknas det ju ordentliga riktlinjer för att få den här så kallade verkligheten att fungera. Vi har ju prövat att låta kungar, gudar och politiker att diktera vad som är rätt eller fel och det har ju knappast fungerat. Därför föreslår jag att vi lyfter fram oss inom reklambranschen som det goda exemplet istället.

Jag vet, man ska inte blanda äpplen och päron. Men visst är det intressant att både bokbålspastorn Holger Nilsson och diverse Kristdemokrater med all säkerhet skulle bli fällda om “verkligheten” var tvungen att följa ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation medan Findus reklamfilmer som framställer pappor som odugliga i köket med all säkerhet skulle få fortsätta sändas om reklam kunde hänvisa till yttrande-/religionsfriheten.

Kom ihåg det nästa gång du tänker snacka skit om reklambranschen. Det är vi som sitter på etiken.

Utdrag ur ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation:

Artikel 4 – Socialt ansvar
Marknadskommunikation skall respektera mänsklig värdighet. Marknadskommunikation får inte uppamma eller överse med någon form av diskriminering, inbegripet sådan som hänför sig till ras, nationalitet, härkomst, religion, kön, ålder, handikapp eller sexuell läggning.

Marknadskommunikation får inte utan vägande skäl spela på rädsla eller fruktan eller utnyttja olycka eller lidande.

Artikel 12 – Misskreditering
Marknadskommunikation får inte misskreditera någon person eller grupp, företag, organisation, näringsverksamhet, yrke eller produkt genom framställning som är ägnad att väcka förakt, löje eller liknande.

Jag måste säga att jag gillar att vara medelålders. Inte minst för att annonsörerna på Facebook har sett potentialen i min köpstarka målgrupp och börjat köra annonser som passar mig.

1. En helt anonym undersökning som kan ge mig ett års förbrukning av hamburgare och cola. Precis det som läkarna brukar ordinera medelålders män med begynnande bukfetma.

2. Ordning och reda på var ens bättre hälft håller hus. Nu när man börjar bli lite till åren så känns det ju viktigare och viktigare och veta var frugan håller hus. Det och en sån där liten larmknapp på golvnivå i badrummet.

3. Kryssning med Birka. Yeah! Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet vad man gör på Birka, men jag tänker mig att man dricker (starköl och shots), dansar (buggar) och har ligger (partnerbyte).

Jag tänkte börja med att blotta strupen och fråga om det bara är jag som inte har listat ut hur Facebook har tänkt sig att tjäna dom där stora pengarna på sina 200 miljoner medlemmar? Sina 200 miljoner uppkopplade, könsbestämda, geografiskt lokaliserade och åldersbestämda medlemmar kanske jag ska tillägga. Det måste ju finnas en genialisk plan som ska leda Facebook in i dollardimman! Det måste det väl? För inte kan det väl vara så att grundarna bara har suttit och kastat får på varandra i fem år!?

Det som verkligen förbryllar mig med Facebook är att de efter fem års utveckling uppenbarligen inte har klarat av att utveckla ett system som kan utläsa att jag registrerat mig som en man och angett att jag har ett förhållande med en kvinna. Hade utvecklarna klarat av det så hade det idag inte suttit en massa fulla analfabetannonsörer och tryckt ut annonser till mig med rubriker som “Saknar dig en flickvän?”, “Ny superpille mot rynkor” och “Var är din man just nu?”.

“Annonsering är det billigaste sätt som finns att sälja varor. Särskilt om de är värdelösa.”
Sinclair Lewis

–