På slak lina

Gå in och läs artikeln om Johan von Schreeb. Han är läkare och jobbar till vardags som kirurg på Karolinska i Stockholm, men har i 20 års tid jobbat för Läkare utan gränser. Nu är han på väg till Haiti, antagligen världens farligaste plats just nu, med en väska innehållande två kalsonger, två par strumpor, ett liggunderlag och ett myggnät.

Jag blir sjukt imponerad av såna här människor. Läkare, sjuksköterskor, psykologer, barnmorskor och andra som utan att blinka lämnar tryggheten här hemma så fort det inträffar katastrofer på andra sidan planeten. Riktiga hjältar.

Hela Läkare utan gränser är ett grymt föredöme. De har en ordförande, sjuksköterskan Kristina Bolme Kühn, som har tagit ledigt från sitt ordinarie arbete för att hinna och orka med sitt jobb på Läkare utan gränser. Hon har en ordförandelön på 21 200 kronor i månaden. Jämför det med Röda korsets ordförande Bengt Westerberg som tar ut 68.000 kronor i månaden för 20 timmars arbete i veckan, eller Röda korsets generalsekreterare som har en årslön på runt 1,1 miljoner.

Medan en av Röda korsets biståndsarbetare har löner på 26.500–45.000 kronor i månaden plus utlandstillägg på mellan 385 kronor och 525 kronor per dag, så har läkare och sjuksköterskor som arbetar för Läkare utan gränser omkring 10.000 kronor i månaden.
(Hämtat från DN)

Läkare utan gränser skiljer sig dessutom från många andra humanitära organisationer genom att deras arbete består av två delar. Den ena är att lindra lidandet hos befolkningar i nöd genom att på plats ge medicinsk och humanitär hjälp. Den andra delen kallar de själva för témoignage (vittnesmål i avsikt att förändra). Det betyder att de ska höja rösten om de övergrepp och de missförhållanden de bevittnar och på så sätt vara en katalysator för förändring.

Här kan man stödja Läkare utan gränser

-